Vårkänslor
När jag tittade ut genom köksfönstret i morse så fylldes jag genast av positiva känslor, det var helt plötsligt GRÖNT igen och inte nog med det så sken solen! Jag blev lite sur på mig själv då jag intalat mig att att väder och vind inte ska få påverka mig och mitt humör, jag ska vara tacksam varje dag för att jag får vakna upp, vara frisk och ha mina nära och kära i livet med bevarad hälsa.
Det ska inte spela någon roll om det regnar, blåser och är mörkt..vad är det ens att lägga en negativ tanke på när det finns de som bara önskar att de får vara friska o känna just den där kalla blåsten mot skinden, eller regndropparna i ansiktet. Jag skäms över att ens låta de tankarna komma förbi.
Jag slängde på mig jacka, stövlar och slet ner dummievästen från hyllan, in med hundarna i bilen och fräste iväg på grusvägen. Jag kom på mig själv i kurvan när bilen höll på att hamna i diket att det faktiskt inte var Vår utan fortfarande vinter o isigt på vägen.
Hundarna var minst lika taggade som mig och alla sex dunkade huvudena i gallret när jag skulle öppna grinden, jag fick påminna dem om att man faktiskt stannar och inväntar någon sorts kommando innan man hejdlöst slänger sig rakt ut.
Väl ute så vet jag inte vem som var värst, de var liksom överallt och ingenstans. Jag med mina kontrollbehov om att det ska vara ordning och reda kände bara att de fick köra...kör bara kör hade jag lust att vråla ut över fältet men hejdade mig när jag såg en parkerad bil längre upp. Efter 10 minuters hopp och lek så fick de lov att kamma sig och smälta in vid sidan hos mig.
Träningen den här årstiden, kan väl inte direkt säga att den är så genomtänkt. Jag har verkligen svårt för genomtänkt träning när man inte har något mål att träna inför. Jag vill ha prov framför mig, då blir det kvalité på träningen. Nu blir det mer aktivering, om det är bra eller inte...
De fick springa på några linjer, vänta på deras tur, sitta (vilket är nog så svårt för vissa). Fame som är yngst och inte alls tränad är den som kan sitta bäst. De som säger att det bara handlar om träning när det gäller att sitta på rumpan eller vara cool vid sidan, de har FEL, det vågar jag påstå till 100%. Ska bli spännande att utveckla henne, känns som jag verkligen fått den där A provs hunden nu...den som är lite coolare, lite kyligare, inte den mest flashigaste som jag alltid dragits till förut.
Ja hon är ju helt oförstörd dock...än så länge.
Annars väntar vi löp, Fame har börjat sitt första löp nu, de andra hänger nog på. Fly är inte långt undan att börja, hon ska paras och ha sin sista kull hos Åza nu i vinter. Poppy och Meg ska snart också löpa, de båda ska paras vilket vi ser mycket framemot.
En annan trevlig nyhet är att jag får låna in Ringlets Mace för en valpkull nästa höst, väldigt glad för det:) Läs mer under planerade valpkullar
Nu väntar julen, som vanligt tänker jag på många som inte får uppleva julen tillsammans med nära och kära, eller de som är sjuka, eller de som har sorg och ensamhet....ja ibland önskar jag att jag inte va så känslig...inte för att jag inte vill bry mig, det är bara det att jag bryr mig så mycket, så mycket så jag själv hamnar i sorg. Jag har liksom inget skal, allt går bara rakt in.
Jag skulle vilja avsluta med att be er alla om en julklapp, ni som är mellan 18-35 år, anmäl er till Tobias registret, kan ni inte själva donera stamceller så känner ni säkert någon i denna ålder. Kanske är det just du som kan rädda Caroline eller någon annans liv?
